Bakgrund till Ncell och telekommunikationerna i Nepal

Sedan 1995 har telekomsektorn haft en dramatisk tillväxt i Nepal. Ett beslut av Nepals regering av den 25 december 1995 gjorde det möjligt för den privata sektorn att bidra till att utveckla telekommunikationstjänsterna.

Ncell (tidigare Mero Mobile) bröt det monopol som Nepal Telecom tidigare haft genom att bygga upp en nya arena för mobiltelefonitjänster. Ncell har antagit synsättet att mobil kommunikation inte är en lyx utan en nödvändighet. Ncell var först på marknaden med att lansera en enhetlig pristaxa för alla överallt i Nepal. Ncell var också först med att erbjuda nepaleserna ett paketerbjudande (telefon + tariff) och de senaste smartphonelösningarna.

I mitten av 2012 hade Ncell utvecklats till den fjärde mest betydande skattebetalaren och den största utländska investeraren i Nepal. Genom att inte bara erbjuda den senaste tekniken utan dessutom de modernaste affärsprocesserna och den senaste kunskapen bidrar vi till att utveckla Nepals företagsklimat, infrastruktur och ekonomi.

Ncell i korthet

I mars 2010 bytte Mero Mobile namn till Ncell och senare ändrades även namnet på företagets juridiska person från Spice Nepal till Ncell.

Spice Nepal Private Ltd. grundades 2004 som den första privata mobiloperatören i Nepal och lanserade  sina tjänster under märket Mero Mobile år 2005. I oktober 2008 förvärvade TeliaSonera aktiemajoriteten i företaget.

Sedan Ncell förvärvades av TeliaSonera har företaget aktivt utvecklat sitt 2G-nätverk. Marknadstäckningen har ökat från 40 % till 90 % av befolkningen. Sedan 2010 har Ncell haft Nepals bästa kvalitet på mobilnätet, enligt undersökningar av tredjepartsföretag och tester. 3G-tjänsterna lanserades under senare delen av 2010.

För närvarande är Ncell den främsta GSM-operatören i Nepal med över 8 miljoner abonnenter (varav nästan 100 % är kontantkortskunder) och omkring 300 miljoner USD i årlig nettoomsättning. Ncells intäkter har nästan fördubblats på årsbasis.

Ncell är beslutna att fortsätta att investera i den framtida utvecklingen av infrastruktur och tjänster inom telekommunikation i Nepal och bidra till landets och invånarnas framtida välstånd.

Av Nepals invånare bor fyra av fem på landsbygden och många av dem har tidigare inte haft tillgång till telekomtjänster. Det råder ingen tvekan om att de kommer att gynnas av de ökade möjligheterna att kommunicera och bättre tillgång till information. Ett mobilsamtal kan ersätta en dags fotvandring i bergsområden.

Forskning visar att varje tioprocentig ökning av mobiltelefontätheten i utvecklingsländer leder till en ökning av BNP på omkring 1,2 procent. När Ncell grundades 2004 låg mobiltelefontätheten i Nepal på under 10 procent. Vid tidpunkten för TeliaSoneras förvärv hade den ökat till omkring 40 procent av befolkningen. I nuläget är den över 60 procent.

Ncell har utökat telefonnätet så att det omfattar alla 75 administrativa distrikt och omkring 90 procent av Nepals befolkning – ett betydande steg för telekombranschen i landet.

TeliaSonera har investerat närmare en halv miljard USD i Ncell sedan förvärvet 2008 och fram till mitten av 2012.

Mobilkommunikationsbranschen i Nepal är fortfarande i sin linda. TeliaSonera är medvetna om den avgörande roll som företaget har i Nepal och vilket ansvar som detta medför. Målsättningen är därför att främja en långsiktigt hållbar utveckling i landet.

Telekombranschen i Nepal

År 1999 var teletätheten en telefonlinje per 100 invånare. Teleförordningen från 1997 inrättade ett tillsynsorgan, NTA (Nepal Telecommunications Authority), den 4 mars 1998. Nepals regering godkände sedan Telecom Policy 2004, som ersatte den förra Telecom Policy från 1999.

Fram till 2003 var statsägda NTC (Nepal Telecommunication Corporation) det enda telekomföretaget i Nepal. Spice Nepal Private Ltd., numera Ncell, var den första privata GSM-mobiloperatören och grundades år 2004.

År 2000 var mobiltelefonen en statussymbol. Handpenningen för telefonen var hög för nepaleserna och dessutom var avgifterna för att ringa och ta emot samtal mycket höga. På den tiden kostade mobiltelefonerna som vi använder idag 50 000 nepalesiska rupier (7 000 USD), jämfört med dagens 3 000 (400 USD).

Ncell bidrar till Nepals utveckling

Skapar arbetstillfällen för ett land som hungrar efter jobb

Varje år utvandrar de fattigaste skikten av Nepals befolkning till olika delar av världen för att följa drömmen  om ett bättre liv utomlands. Många av dem hamnar i slaveri och fruktansvärda arbetsvillkor. År 2011 lämnade omkring 400 000 unga nepaleser landet i jakt på arbete, främst i Mellanöstern.

Ncell erbjuder nu direkta arbetstillfällen för 1 500 personer och skapar arbetsmöjligheter för ytterligare 400 000 runtom i landet genom sina försäljningskanaler, anläggningskonstruktion osv.

Bhola från Lakhanpur-1 Ramechap har använt mobiltelefon sedan 2010. För fyra år sedan började han arbeta som bärare i huvudstaden Katmandu. Han tjänar tre gånger mer tack vare mobiltelefonen, jämfört med de år då han inte han hade någon telefon. Varje gång han bär en last lämnar han sitt telefonnummer till nästa gång.

När han inte hade någon mobiltelefon var han själv tvungen att jaga upp alla jobb genom att gå runt i stadens butiker. Nu kan han istället gå tillbaka till byn och träffa sin familj eftersom grossisten ringer honom varje gång han har en last som behöver bäras. Han behöver inte längre vara rädd för att gå miste om jobb, och tjänar nu 20 000 nepalesiska rupier (omkring 300 USD) i månaden tack vare telefonen. Han kan stolt berätta att han köpt mark därhemma och till och med har byggt ett hus åt familjen (källa: Kantipur Daily, 5 jan. 2012 artikelförfattare Makar Shrestha).

Kvinnorna som tidigare brukade mala sten eller klippblock för hand för att tillverka grus kan nu förhandla om priset med leverantören på sina mobiltelefoner. Familjerna behöver inte längre vara utan mat i väntan på att en leverantör ska kontakta kvinnorna för grustillverkning.

Shyam Kumari Chaudhari från Siraha, en hemmafru från en fattig familj, blev miljonär tack vare Ncells pristävling 2012. Hon var en av de sju innehavare av lyckosamma SIM-kortsnummer som vann 1 miljon nepalesiska rupier (omkring 12 000 USD) från Ncell – enbart genom att vara abonnenter hos Ncell. På frågan om vad hon planerat göra för pengarna svarar hon att hon ska kalla hem sin make från jobbet i Qatar, sätta sina två barn i en bra skola, köpa mark och betala tillbaka lånet med prispengarna.

Stöder utbildning i Nepal

Nepal ligger på 15:e plats i världen när det gäller nivå av analfabetism. Över 50 procent av befolkningen är uppskattningsvis analfabeter. Nästan hälften av barnen i Nepal har inte tillgång till grundskola. Det finns omkring 26 000 statliga skolor med över 6 miljoner studenter, och omkring 500 högskolor med 200 000 studenter. En genomsnittlig skola har omkring 5 lärare och 230 elever (omkring 50 elever per lärare).

När Ncell lanserade sina första sociala projekt i liten skala år 2010 valdes utbildningsområdet som första prioritet eftersom det dessutom är relaterat till företagets verksamhet. År 2011 investerade Ncell runt 100 000 USD i projekten "Adoptera en skola" och "E-bibliotek" som ska främja barns utbildning. Projekten handlar om att bygga grundskolor  i avlägset belägna och fattiga landsbygdsområden, förbättra studieförhållanden och studiematerial och ge tillgång till elektroniska bibliotek och kommunikation via mobilt Internet.

Omkring 5 500 barn under 2011 och över 11 000 barn under 2012 har fått stöd från Ncell genom dessa projekt, som företaget planerar att fortsätta med även i framtiden, i samarbete med Rädda barnen.

En röst mot människohandel

Det råder en stark ojämlikhet mellan könen i Nepal. Pojkar får i allmänhet bättre levnadsvillkor och utbildning (läskunnigheten hos män är dubbelt så hög som hos kvinnor -  65 % mot 28 %). De får hela arvsrätten i familjen, medan flickornas födsel ofta inte ens registreras. Man gör sig av med flickorna som betraktas som en "ekonomisk börda", de säljs som slavar av sina egna föräldrar eller makar. Över 10 000 flickor utsätts för människohandel årligen enligt officiellt tillgängliga beräkningar.

I slutet av 2011 inledde Ncell ett samarbete med Rädda barnen och den lokala, icke-statliga organisationen "Shakti Samuha" för att bidra till att bekämpa människohandel med flickor och kvinnor. I projektets inledningsskede fick över 20 flickor finansiellt stöd från Ncell för att lära sig en färdighet och starta upp en egen verksamhet så att de kan tjäna pengar till hemmet och därigenom slippa bli sålda.

Ncell är för gröna lösningar

Nepals soliga klimat och bristen på elkraftsförsörjning, när elavbrotten kan vara upp till 20 timmar per dag, gör användningen av solenergi högst relevant för Nepal. Därför har Ncell redan från början inkluderat solkraftbaserade basstationer i planeringen av sina nätverk. En studie beställd av TeliaSonera och utförd av GSMA-experter visar att det finns avsevärd potential för användning av solenergi i Ncells nätverk.

Ncell tar med energieffektiviteten i beräkningen vid varje nytt inköp av utrustning. I slutet av 2011 använde omkring 3 % av Ncells 1 800 2G-basstationer alternativ energi. Mot slutet av 2012 planeras antalet basstationer som använder "grön" energi att ha ökat ytterligare 2,5 gånger.

I nätverksutbyggnaden under 2009-2010 implementerade Ncell basstationer (BTS) och styrenheter (BSC) som förbrukade hälften så mycket ström som den tidigare generationen av utrustning. Under 2011 övergick Ncell till nästa generations mindre basstationer, den så kallade Zero Site-lösningen, som bara förbrukar 20 % så mycket ström i jämförelse med de befintliga basstationerna.

Ncell implementerar dessa miljövänliga lösningar i geografiskt utmanande områden. I oktober 2010 lanserade Ncell världens högsta 3G-basstation på cirka 5 200 meters höjd på Mount Everest. Stationen drivs av solkraft och möjliggör mobila röst- och datatjänster för invånarna i Khumbu-dalen och turisterna som bestiger Mount Everest.

Ncell driver även andra projekt som handlar om att öka effektiviteten i de mobila nätverken och hitta mer miljövänliga lösningar. Här följer exempel på några av dem:

  • Testning och implementering av mer miljövänliga dieselgeneratorer som drivs med biodiesel och förbrukar 30 % mindre bränsle än konventionella lösningar. Men för att kunna implementera sådana dieselgeneratorer behövs ett regeringsprogram som inkluderar reglering och beskattning rörande import av biodiesel (eller dess produktion) samt distribution.
  • Testning och implementering av en ny typ av batterier med kortare uppladdningstid och dubbelt så lång livscykel jämfört med konventionella gel-batterier, med målet att minska dieselgeneratorns körtimmar.
  • Pilotanvändning av koltorn, som en del av en långsiktig strategi för att använda mindre stål.
  • Pilotstudier av en avancerad funktionalitet som gör det möjligt att reducera elektromagnetisk emission genom att skicka mindre ström till celler där det inte är någon trafik.
  • Lösningar för lägre strömförbrukning i befintliga anläggningar, inklusive användning av ett passivt kylsystem och luftkonditionering med minimal påverkan (freonutsläpp).
  • Testanvändning och implementering av värmehanteringslösningar i nätverket (ventilation och kyla).
  • Aktivt deltagande i en NTA-arbetsgrupp om sitedelning – ett långsiktigt program för att skona miljön och spara energi.