Kopparnätets fall: Se Telia skifta teknik

Det enda tecknet på liv härute skulle vara en hackspetts avlägsna trummande och knarrandet från tallarna i vinden. Men idag pågår något mer här. Det är i själva verket historia som skapas. Här, en timmes avstickare österut från Linköping tar Telia Company ner de telefonstolpar som anslutit de boende till resten av världen i över ett sekel. Man tar ner dem för gott, men tar samtidigt vara på det arv som tidigare generationer byggt upp.

Den tvåhjulsdrivna lilla hyrbilen fick lämnas kvar strax efter avfarten från huvudleden.  Bara Telias underleverantörs tunga pick-up dög för den sista sträckan med krokiga grusvägar rätt ut till ingenstans. Det är här som Telias team jobbar idag. De leds av Stefan Caldehed på Skanova, Telia Companys nätbolag. Skanovas Madelene Klaesson är också på plats. Det är även underentreprenörens två projektledare Fredrik Henriksson och Anders Andersson, liksom montörerna Markus Karlsson och Marcus Nyberg.

Långt från Power Point-presentationer och mötesrum är det de här personerna som utför den tunga delen Telias teknikskifte, Framtidens Nät 2. I det första skiftet togs runt 300 000 stolpar ner under sjuårsperiod.

När den andra vågen startade sommaren 2016 fanns omkring två miljoner stolpar kvar i landet. Beslut har fattats som innebär slutet för 630 000 av dem. Hittills har 35 000 tagits ned, och beställningar har skickats ut för ytterligare 175 000.

Allt handlar förstås om att ta bort kablar och därefter de onödiga stolpar som hittills gett många svenskar anslutning via kopparnät. Fiber och trådlösa lösningar har nu även kommit till de här områdena.

Stolparna går sitt öde till mötes med hjälp av en minigrävskopa, som sliter och slår dem lösa och sedan lyfter dem till marken.  Är skogen för tät används en högtryckspump som helt enkelt blåser stolpen ur marken. Med en fyrhjuling drar man ut stolpen, om man inte tvingas lyfta ut den för hand.  Kabeln har vanligtvis kopplats från och tagits bort genom att helt enkelt klättra upp och klippa.

Det står snart klart att det som händer här faktiskt är att ett land tar ett stort steg framåt i den tekniska utvecklingen. Dessa människor i stövlar och skyddshattar bereder vägen för ett helt digitaliserat samhälle. Det här detta som det snackas så mycket om på möten och i företagspresentationer. Det är historia på riktigt.

Och man kan inte heller låta bli att tänka på det som varit. På en stolpe som nu ligger i leran finns en sliten metallbricka. På den står det: "1906."

– Jag fascineras av det telefonnät som dem före oss lyckades bygga en gång i tiden, och ibland förställer jag mig hur de slet här för att få ner stolparna i marken, för över 100 år sedan, säger Stefan Caldehed.

– Vissa ledningar är extremt långa och har ibland satts upp för bara ett enda hushåll. Dessutom är vissa stolpar satta i så svår terräng att vi får  problem med att nå dem. Och när vi når dem måste vi ibland bära ut dem ut för hand, eller till och med använda en helikopter. Många människor måste ha jobbat hårt under lång tid för att ge Sverige fast telefoni på den tiden.

Han säger att han faktiskt känner att teamet bidrar till att Sverige tar nästa steg mot det digitaliserade samhället.

– Ja, visst finns det en stolthet i att vi bidrar till att modernisera landet. Vi är ett bra team: Madelene Klaesson, Mikael Lomander och jag. Utan de två hade inget av detta fungerat. Sedan har vi ju våra fantastiska entreprenörer. Deras hårda arbete är ovärderligt.

Madelene Klaesson är teknikskiftets flygtrafikledare. Hon hittar stolparna och koordinerar arbetet. Varje stolpe har egna koordinater med tillhörande information om just den delen av nätet. Via Telias system ringar hon in specifika stolpar och granskar nätet

– Mitt jobb, och min största utmaning, är att planera och koordinera alla beställningar och samordna med våra entreprenörer, säger hon.

Planen är inte att ta bort varenda telefonstolpe i Sverige. Vissa är fortfarande i gott skick och bär fiber, och de kan därför användas även för framtidens nät. Men de flesta av stolparna och det mesta av kabeln har piskats så av årtionden av regn, kyla och vind att de helt enkelt måste tas ner. Enligt Stefan Caldehed får de boende här mycket bättre tjänster med Telias mobila lösningar.

– Vårt jobb här är att hålla nätet frisk och att modernisera det, säger han.

– Precis som trädgårdsmästaren tar bort döda grenar från en trädgård.

 

Se Telias team i fältet, i färd med att modernisera nätet och driva digitaliseringen framåt.

 

FAKTA:

Antalet:

• 300 000 stolpar avlägsnades under det första teknikskiftet, Framtidens Nät 1.

• När det andra teknikskiftet - Framtidens Nät 2 - startade 2016 fanns det fortfarande över två miljoner stolpar i landet.

• 35 000 har hittills tagits ned inom Framtidens Nät 2.

• Beslut har fattats för 630 000 specifika stolpar, som ska tas bort under Framtidens Nät 2.

 Processen:

1. Att bunta ihop områden med stolpar till färre, större beställningar har visat sig vara mer hållbart.

2. Stolpen lokaliseras, utvärderas och tas ner.

3. Alla stolpar transporteras till en av tre anläggningar: Umeå Energi, Tekniska Verken i Linköping eller Ekokem i Kumla.

4. Stolparna går igenom en första kontroll, och stolpar som bedöms återanvändbara separeras från de som ska destrueras.

5. Stolpar som anses vara återanvändbara skickas för noggrann inspektion av flera parter vid en anläggning i Mariannelund. De återanvänds sedan inom Skanovas verksamhet.

 Miljön:

• Kreosot är för närvarande det lämpligaste medlet för denna typ av impregnering. Spridningen av kreosot är begränsad, och enligt en studie kan läckage endast uppstå inom fyra decimeter av stolpen.

• Telia utvärderar kontinuerligt olika alternativ.

• Telia har stränga riktlinjer för placering, hantering och förvaring av stolpar. Uttjänta stolpar hanteras av godkända förbränningsanläggningar, som återvinner förbränningsenergin. Telia tillåter inte försäljning eller överlåtelse av stolpar.